Under småbarnsåren är det särskilt vanligt att barn inte tål all mat. Cirka 20 procent av alla barn upp till tre år drabbas av besvär från mat.
Som tur är brukar besvären försvinna i takt med att barnet växer.
För vissa barn består dock överkänsligheten livet ut. Överkänslighet är den övergripande termen för både allergi och intolerans. Till skillnad från allergi är inte immunförsvaret inblandat vid intolerans. Det är det som skiljer dem åt även om gränsen mellan dem ibland kan vara flytande.
Allergi
Vid allergi reagerar kroppens försvarssystem fel på vissa ämnen. Det kan inte skilja på vän och fiende och försvarar kroppen mot ämnen i maten som de flesta av oss tål. Den allergiska reaktionen kan komma från praktiskt taget alla delar av kroppen men oftast kommer den från magen, tarmarna, huden eller luftvägarna. Exempel på sådana reaktioner är: magsmärtor, illamående, diarré, klåda i munnen eller på huden, svullna läppar och andningssvårigheter. Kraftig svullnad i luftvägarna kan vara livshotande. Matallergi kan även utlösa en så kallad anafylaktisk eller allergisk chock. Detta tillstånd är livshotande och kan
leda till döden om barnet inte omedelbart kommer under läkarvård.
Intolerans
Vid intolerans är inte immunförsvaret inblandat. Intolerans är heller inte direkt livshotande, om det inte pågår under en längre tid så att det till exempel leder till näringsbrist. En typ av intolerans är laktosintolerans som orsakar gaser i magen eftersom det enzym som ska spjälka mjölksockret saknas.
Utred orsaken
Om ditt barn blir dåligt i magen eller reagerar på något sätt när det äter ett visst livsmedel bör du ta kontakt med barnavårdscentralen (BVC) för att utreda orsaken. Under det första levnadsåret är det dock vanligt att barn får utslag eller prickar av grönsaker, frukt och bär. Det kan uppträda redan när barnet får sin första smakportion. Detta är en lindrigare form av överkänslighet.
Mjölkallergi
Mjölkallergi är troligen den vanligaste formen av allergi för barn under tre år. Kräkningar, diarré, magknip och nässelutslag är vanliga symptom. Allergin framkallas av proteinet i mjölken. Reaktionen kan märkas redan första gången som barnet får komjölk. Vanligtvis växer barnet från allergin innan treårsåldern.
Vad gör man?
De minsta barnen kan behöva få mjölkersättning ordinerad av en läkare. De lite större barnen kan ersätta mjölk med havre-, ris- och sojadrycker. Eftersom man har märkt att vissa barn som är allergiska mot mjölk också utvecklar allergi mot soja är inte sojabaserade livsmedel förstahandsalternativet. Det är viktigt att kompensera förlusten av kalcium genom att ge barnet andra kalciumrika livsmedel. Många ris- och havredrycker är dock kalciumberikade. På BVC kan sköterskan eller en dietist hjälpa dig att lägga upp en matsedel.
Se upp med!
Färdiglagade soppor, färdiglagade maträtter, kryddmixer, ströbröd, potatismospulver, såser, bakverk, kakmixer och choklad innehåller ofta mjölkprodukter. Oftast står det om produkten innehåller mjölk, ost, smör, grädde eller yoghurt men även andra ingredienser kan innehålla mjölkprotein. Exempel på sådana är: skummjölkspulver, natriumkaseinat, kasein, mjölkäggvita, mjölkpulver, torrmjölk och vassle.
Laktosintolerans
Laktosintolerans innebär att man inte tål laktos, det vill säga mjölksocker. Många blandar därför samman laktosintolerans med mjölkallergi men det är två helt olika saker. För att människan ska kunna tillgodogöra sig mjölksockret via upptag i tarmen måste det först sönderdelas med hjälp av ett enzym (laktas) till glukos och galaktos. Hos vissa personer kan detta enzym saknas helt eller finnas i för låg halt. Dessa personer blir då intoleranta mot laktos. Det leder till uppsvälldhet, gaser och buller i magen. Hos små barn kan det ibland uppfattas som kolik. Laktosintolerans är ärftligt och vanligare inom vissa befolkningsgrupper. I Finland är 15 procent av befolkningen laktosintolerant medan förekomsten är 3 4 procent i övriga Norden. Också i Medelhavsområdet, Asien och Afrika är laktosintolerans mycket vanligt. De flesta laktosintoleranta äter laktosreducerad och inte laktosfri mat.
Vad gör man?
Intaget av mjölk- och filprodukter måste kraftigt begränsas. Ost är viktigt för den som inte tål laktos eftersom ost innehåller mycket kalcium och kan till viss del ersätta det förlorade intaget från mjölken. Hårdost är laktosfri eftersom laktosen försvinner under lagringsprocessen (minst tre månader). Det finns också laktosfri mjölk och en del låglaktosprodukter av till exempel grädde, mjölk, fil, gräddfil och yoghurt. Även låglaktosvälling finns att köpa.
Se upp med!
Messmör och mesost innehåller stora mängder laktos och måste undvikas. De små mängder laktos som ingår i smör och margarin, har oftast ingen betydelse för den laktosintolerante. Detsamma kan gälla soppor, såser och blandade produkter. Dock kan den individuella känsligheten variera
Glutenintolerans, celiaki
Glutenintolerans, eller celiaki som det också heter, innebär att man inte tål gluten. Det är proteiner som finns i de fyra sädesslagen vete, råg, korn och havre. Att ha celiaki innebär att slemhinnan i tarmen förstörs vid kontakt med gluten. Tarmluddet skadas och det medför ett sämre näringsupptag. I värsta fall kan barnet drabbas av järn- och vitaminbrist. De vanligaste symptomen vid glutenintolerans är att barnet inte ökar i vikt och drabbas av diarréer. Avföringen är illaluktande, stor och lös. Dock kan förstoppning också förekomma. När gluten tas bort ur kosten läks tarmluddet. Celiaki växer inte bort, utan kräver livslång diet utan gluten. För att ställa diagnosen krävs noggrann undersökning av tarmslemhinnan. Det är inte helt klarlagt vad som orsakar sjukdomen.
Vad gör man?
Produkter innehållande sädesslagen vete, råg, korn och havre måste helt uteslutas ur kosten. Det innebär att alla vanliga sorters bröd, mjöl, flingor och kli, liksom mannagryn, skorpmjöl, frukostflingor och pasta av vete, råg, korn och havre måste uteslutas. Självklart måste också välling och grötar baserade på glutenhaltiga spannmål utesluts. Som ersättning väljs glutenfria produkter. Det kan vara naturligt glutenfria produkter baserade på ris, hirs, majs eller bovete eller livsmedel baserade på spannmål som har reducerats på gluten, till exempel vetestärkelse.
Se upp med!
Rätter som säljs som hel- eller halvfabrikat kan innehålla gluten. Läs innehållsförteckningen noggrant. Exempel på livsmedel som innehåller gluten är: korv (falukorv undantaget), blodpudding, såser, ströbröd, bulgur, couscous, dinkelvete, durumvete, idealmjöl, malt, mannagryn, rostad lök, semolina, sojasås, vetegroddar, vetekross, Proviva och vetesirap.
Äggallergi
Äggallergi är vanligast i spädbarnsåldern och kan växa bort före tre års ålder. Allergin orsakas av äggprotein. Reaktionen kan komma direkt eller dröja flera dagar och kan ge utslag, magproblem eller astmaliknande symptom. Det förekommer också allergisk chock inom ett par minuter. Tidigare avrådde man föräldrar från att ge fisk eller ägg till barn under 1 år men eftersom det saknas underlag för denna rekommendation är den numera borttagen.
Vad gör man?
Läs innehållsförteckningen noggrant och uteslut produkter som innehåller ägg.
Se upp med!
Ägg är en vanlig ingrediens i färdiglagade rätter, kakor, bullar, pannkakor, charkuterier, parfait, mousse, leverpastej och annat. Bröd och bakverk är ofta penslade med ägg. Se också upp för ingrediens E1105 (lyzozym) som ibland används som konserveringsämne, till exempel i parmesanost.
Fisk- och skaldjursallergi
Den som är allergisk mot fisk eller skaldjur reagerar på proteinerna i fisken. Reaktionen är ofta mycket kraftig och känsliga personer kan reagera enbart av fisklukt. Fiskallergi som utvecklas under barnaåren försvinner sällan.
Vad gör man?
Läs innehållsförteckningen noggrant och uteslut produkter som innehåller fisk.
Se upp med!
Leverpastej kan innehålla ansjovis. Fisksås, räkpasta och worcestersås innehåller fiskprotein.
Allergi mot baljväxter, så som jordnötter och soja
Till familjen baljväxter hör bland annat jordnötter, sojabönor, linser, sockerärtor, bruna bönor, kikärtor, vaxbönor, lakrits och bockhornsklöver som är en vanlig ingrediens i curry. Det är proteinerna i livsmedlen som orsakar den allergiska reaktionen. Det finns många olika baljväxter och en person behöver inte reagera på alla. Den allergiska reaktionen mot jordnötter kan vara mycket kraftig. Känsliga personer kan reagera enbart av att en påse jordnötter öppnas i samma rum. I familjer där en eller båda föräldrar är allergiska mot jordnötter avråds mamman från att äta jordnötter under amningsperioden. Personer med kraftig jordnötsallergi avråds oftast också från att äta produkter med soja som används i många produkter för att de ska få bättre konsistens och hållbarhet, bland annat.
Vad ska man göra?
Läs innehållsförteckningen noggrant och uteslut produkter som innehåller baljväxter.
Se upp med!
Soja kan finnas i olika charkprodukter, vegetariska rätter, hamburgare, köttbullar, flingor, bröd och glass. Se upp för bakverk som kan innehålla jordnötter eller jordnötssmör. Känsliga personer kan också reagera på sojalecitin (E 322) som kan finnas i choklad och matfett. Förtjockningsmedel gjorda av baljväxter kan finnas i tuggummi, godis, glass och mjölmixer.
Nötallergi
Nötter kan ge mycket kraftiga reaktioner som kan bestå av klåda i mun och svalg, eksem, rinnande ögon, magont, kräkningar, kramp och andnöd. Reaktionerna kan i vissa fall vara livshotande. Eftersom barn lätt kan sätta nötter i halsen ska de inte ges till barn de tre första åren.
Vad ska man göra?
Läs innehållsförteckningen noggrant och uteslut produkter som innehåller nötter eller spår av nötter.
Se upp med!
Bakverk, kakor, kex, bullar, flingor, choklad, pesto och ströbröd kan innehålla nötter.
Allergi mot tillsatser i maten
I våra livsmedel förekommer konserveringsämnen, förtjockningsmedel, färgämnen, emulgeringsmedel och annat för att de ska hålla sig längre, få bättre konsistens, smak eller färg. Ibland kan barn och vuxna vara allergiska mot något eller några av dessa ämnen. Azofärgämnen och karmin kan orsaka överkänsliga reaktioner, särskilt hos barn.
Vad ska man göra?
Köp kravmärkta varor eftersom tillsatser inte får användas i dem.
Källor: Mat för barn och deras föräldrar skriven av Latifa Lindberg och utgiven av Bokförlaget Prisma, Livsmedelverket, Svenska celiakiförbundet