Behöver vi en svensk nakenkock?

Jag har just tillbringat min dag tillsammans med 400 andra människor som precis som jag brinner för de små och utsatta i det svenska samhället.

Fantastiska förebilder och föreläsningar avlöste varandra i talarstolen. Alla brinner för olika områden, men de har en sak gemensamt.

De påtalar den dystra statistiken och siffror som "talar för sig själva".


Text: Zarah Öberg

De för fram budskap om vad som MÅSTE göras! Det finns ingen tvivel om att det finns ofantligt mycket för oss att göra och min fråga är... VEM ska göra allt? Det är lätt att prata om vad som ska utföras och vilka resurser som ska till. Vem ska göra det och när ska det utföras?

Vår tandhälsa är sämre än någonsin och tandläkarbesöken är i många fall en klassfråga. En stor del föräldrar använder inte tandkräm till sina barn på grund av rädslan för att den ska mana fram förkärlek till söta smaker. Våra barn småäter, dricker kopiösa mängder dricka och äter mat som knappt ger ett tuggmotstånd.


1/5 av Sveriges barn lider av fetma eller övervikt och har Cloetta´s Ploppgubbe som kompis, Hemglass ringsignal i mobilen och en msn-lista som är längre än min lista över nyttiga livsmedel. Godis, bakverk, saft och kakor ligger på topplaceringarna på listan över mest förekommande mellanmål. Vad är det som händer i Sverige och varför är inte längre vår hälsa viktig för oss?


Det är viktigt att skilja på fetma och övervikt. Övervikt är ett tillstånd medan fetma är en sjukdom som ska behandlas inom sjukvården. Det krävs stora insatser redan innan barnen kommer så långt som till en överviktsenhet. När rikscentrum för barnfetma startade sin verksamhet var de yngsta behandlade barnen 8 år eller äldre. Idag behandlas barn mot fetma redan vid 4 års ålder. Upp till 4 år låter vi dem vara barn och hoppas på att de springer av sig sina överflödiga kilon.


Har våra barn blivit lata?


Nu bör vi fråga oss... Har barnen blivit lata eller är det vi som får dem att sitta still? Vi är snabba att konstatera att skola och omsorg inte längre har samma aktivietetsutbud som tidigare. Gymnastiken minskas och nästan hälften av alla skolor hoppar över de nationella råd som skapats för ökad fysisk aktivitet. Men hur är det i de Svenska hemmen? Undersökningar visar att barnen är aktiva måndag till fredag och att de sedan kraschar i soffan till helgen, tillsammans med oss vuxna. Efter en vecka av stress, jobb och åtaganden så är helgen vår frizon. Det är då vi vilar, tittar på tv och unnar oss det lilla extra.


Och visst bidrar en stressig vardag till en ohälsosamt livsstil. Jag vill påstå att det är den största boven i vårt bekväma samhälle. Faktum är att vi i de genomsnitta svenska hemmen lagar mat 14 min/dag och har en vardagsmotion motsvarande 1-3 km/dag. Det finns helt enkelt inte tid till mera!


I USA är 68 % av befolkningen överviktiga eller feta och inte förvånande så har Macdonald´s infört sin nya tjänst... Mcdonald´s home delivery!
Matbordet, gemensamma middagar och lagad mat blir allt mindre prioriterade och av de amerikanska barnen så tror mer än hälften att fast food är nyttigare är hemlagad mat. Vi ser tydliga kopplingar mellan kostintag, koncentration och prestation. I USA bedrivs en diskussion kring att eventuellt ange barnens BMI på deras skolbetyg.


Vi i Sverige ligger hack i häl på våra förebilder i USA och idag ökar antalet överviktiga barn lavinartat. De största kända orsakerna är otillräcklig amning, låg fysisk aktiviet och energität mat. Felnärda, feta och rökande nyblivna mödrar är en av de stora riskgrupperna. De drabbas av graviditetsdiabetes, belastningssjukdomar och hjärt-och kärlpåfrestningar. I många fall så kan de inte genomföra en förlossning utan blir tvungna att förlösas via kejsarsnitt.


I Engelska skolor äter färre barn av skolmaten, trots all påverkan från vår välkände nakna kock. Endast 42,5 % äter en regelbunden skollunch och England´s kända "mackluncher" är opåverkbara. Varför? Maten har blivit dyrare eftersom så många äter stora mängder just de dagar som det serveras "skräpmat". I Sverige äter 82 % av 8-åringarna skolmat, i jämförelse med endast 68 % av våra 11-åringar.


Färska hallon... av GELE!


Generella näringsråd finns i alla europeiska länder och skapas för att inge en trygghet hos befolkningen. Frågan är bara... Behöver barn olika mycket grönsaker beroende på vilka länder de lever i? I Österrike rekommenderas grönsaker och frukt 5 gr/dag, i Norge rekommenderas 750 g/dag, på Island 500 g/dag och i Sverige är våra 400 g lämpliga!

Idag äter Svenska barn näst bäst i europa och kommer NÄSTAN upp till hälften av det rekommenderade intaget av frukt och grönt. 120 g är det dagliga genomsnittsintaget för ett skolbarn varav 60 g i skolan och 60 g i hemmet. Om de inte äter äpplen, hallon eller morötter.... Vad äter de då istället? Siffror visar att hela 25 % av barnens energiintag kommer från läsk, bakverk, snacks och godis.


Svenska livsmedelsverket genomsnittliga siffror visar att våra barn äter 1-2 hg godis fördelat på 3-5 gr/vecka. De dricker 2 dl/läsk eller saft per dag, äter 2 dl snacks/vecka och bakverk 3-5 gr/vecka. Hur är det möjligt? Vem köper allt detta?


Sockerdebatter följer oss vart vi än går och borde inte undgå någon, kan tyckas. Trots detta äter vi 40 kg socker per person och år i genomsnitt. Dessa siffror har legat konstant de senaste 10 åren men är idag även baserad på källor som tex: sötningsmedel. Lightprodukterna står för 10% av det totala intaget av sötade livsmedel. Människan har väl utarbetade smakreceptorer inför de söta smakerna. Inte helt förvånande eftersom de kännetecknar energi och överlevnad. I den nya världen besitter inte aporna de smakreceptorer som funnits hos tidigare arter. Detta gör att de inte känner och/eller uppskattar sötma. Genom saknaden av "söta" receptorer har arter som tigrar och katter tillkommit i djurriket.

Kolhydraterna har utvecklat vår hjärna till att bli en fantastisk och smart konstruktion. Men mitt älsklingsmotto gäller även här... Lagom är bäst!
Överkonsumering beror till stor del på att socker aktiverar hjärnans belöningscenter. Generellt är denna ökande konsumtion vanligast hos unga kvinnor med lågt självförtroende. Denna grupp känner sig vilsna, har svårt att säga ifrån och använder socker som en hjälp mot stress och nedstämdhet. Även vid stress frisätts endocannabinoider i hjärnan och ökar behovet av sockerkällor. Hjälpmedel mot känsligheten är zink som blockerar sockerreceptorerna och ett i dagarna infört receptbelagt läkemedel.

En vanligt förekommande fråga är om val av bostadsort har inverkan på våra kostvanor. Undersökningar konstaterar att storstadsbor äter mer ris, potatis, grönsaker, fisk och skaldjur. Norrlänningar äter mer fil och knäckebröd och Malmö leder ligan i bullar, kakor och kex. Utländska barn eller barn med utländskt ursprung dricker mindre mjölk och äter mer grönsaker jämfört med svenska barn. Mycket handlar om tillgång och efterfrågan. Det är lättare att hitta färsk fisk i en storstad, medan lugnet är ett plus på landsbygden.


Vad är det som påverkar våra inköp?


Internetbaserad reklam (Förklädd reklam)
- Tävlingar
- Klubbar
- Värvning av kompisar
- Spel
- Nedladdningsbart material
- Pyssel

Tv-reklam
- Köp fler för...
- Familjära situationer Ex: Ica
- Hemtrevligt och mysigt Ex: Norrlands Guld
- Roliga reklaminslag Ex: Telia


Livsmedelsknuten reklam
- Coca Cola kopplas till fotboll
- Kexchoklad till hockey
- Mcdonald´s till fotboll
- Cloetta till flertaler sporter


"Mutande reklam"
- Klistermärken i tuggummiförpackningen
- Leksak i "present"
- Samla stämplar och vinn...


Åtgärder
Minska/stoppa ohälsosam marknadsföring
Ge stöd till ekonomiskt svaga
Tala klartext och informera genom enkelt språk


Stimulera...
... amning hos nyblivna mammor
... intag av frukt och grönt
... fysisk aktivitet


Viktigaste samarbetspartners
Föräldrarna
Organisationer
Civila hjälpare

Min slutsats är densamma som tidigare:
Inte helt oväntat säger jag: Kasta alla pekpinnar till förmån för inspirationen! Rolig motion, sund kost och enkel matlagning behöver inte vara krånglig. Enkla hjälpmedel tillsammans med lustfylld kunskap och praktiskt utförande är de mest fantastiska redskap för att motivera till bättre hälsa. Tydlighet, värme och lyhördhet inger trygghet och förtroende hos det svenska folket. Vi kan öka självförtroendet hos våra barn och föräldrar genom att ta bort alla måsten och sänk prestationsribban till en mänsklig nivå.


Källor:


Pernilla Danielsson, Rikscentrum för barnfetma
Agneta Yngve, Institutionen för biovetenskaper och näringslära i Huddinge
Maria Larsson, Folkhälsominister
Charlotte Erlanson-Albertsson, Lunds Universitet
Roland Svensson, Sveriges Tandläkarförbund
Jan Bertoft, Sveriges Konsumenter
Helen Enghardt Barbieri, Livsmedelsverket
Mats Börjesson, Sahlgrenska/Östra sjukhuset