Laktosintolerans och komjölksallergi

I det svenska hushållet använder vi oss av mejeriprodukter såsom fil, mjölk, yoghurt eller ost. Det är också det som skiljer skandinaviska kök från de utländska varianterna, då dessa inte baseras på komjölk utan på kokosmjölk, fårmjölk eller sojaprodukter.



När du föds till livet, så har tarmen en förmåga att bryta ner (spjälka) mjölkens mjölksocker (laktos) genom en produktion av enzymet laktas. Detta är ett sätt för kroppen att bryta ner mammans bröstmjölk under amning och en allergisk reaktion är ovanlig. Efter 3 års ålder anses detta enzym onaturligt för människan och tillbakabildas vilket skapar en naturlig laktosintolerans. Sverige är ett av de land som håller produktionen vid liv genom tillförsel av mjölkprodukter medan stora delar av världen istället lever som laktosintoleranta.

Mjölkkonsumtionen svarar för stort näringsintag hos svenska barn och ungdomar och är därmed en billig näringskälla. Mineraler från kalk, kalcium och relativt hög grad av vitamin D gör mejeriprodukterna utmärkta för den växande befolkningen men det har många gånger diskuterats om och isåfall hur mycket av dessa mineraler och vitaminer som finns kvar efter homogenisering och pastörisering. Exempelvis, så minskar mineralet magnesium vid upphettning, vilket i sin tur påverkar vårt upptag av kalcium, eftersom dessa är beroende av varandra. Om kroppen således varken tar upp magnesium och kalcium, så har D-vitaminet inte heller en naturlig funktion eftersom den skall föra ut kalciumet i kroppen.


En människa med laktosintolerans har mist sin förmåga att bryta ner mjölksocker (laktos) i tarmen, på grund av brist av enzymet laktas. Detta innebär att mjölksockret startar en jäsningsprocess i tarmen som ger uppsvälldhet och gaser. Det är viktigt att skilja på en laktosintolerans som ger skonsammare reaktioner, jämfört med mjölkproteinallergi som ger allergiska reaktioner. Intolerans kan ge allt från små symtom till mer påtagliga sådana, oftast på kroppens slemhinnor, medan en allergisk reaktion är en reaktion från immunförsvaret.

Mjölkproteinallergi / Komjölksprotein-allergi/intolerans
Allergin förekommer hos 1-2% av de barn som är nyfödda, i akut form med symtom som kräkningar, kolik (magont), utslag och problem med andningen. Det är viktigt att tänka på att täcka kalciumtillförseln hos framförallt barn och ungdomar som inte tål mjölkprodukter. Du hittar kalcium i havreprodukter, gröna grönsaker, quinoa eller i kalciumbomber som krossade linfrön eller linfröolja. Komplettera gärna med ett naturligt kosttillskott av kalcuimtabletter och magnesium.


Du hittar komjölksprotein i exempelvis:
Flera brödsorter som bakats med margarin, mjölk, yoghurt eller fil.
Pastasåser, ketchup, senap
Godis, bakverk eller desserter (tex: mousse, maränger)
Mjölkprodukter som ost, grädde, yoghurt, glass, creme fraiche m.fl.
Vegetabiliska fetter som kan innehålla spår av mjölk, margarin, smör
Torrmjölk eller mjölkpulver
Halvfabrikat (tex: köttbullar, korv, potatismos), paneringar (tex: fiskpinnar), kryddblandningar, buljong, omeletter, gratänger, blandningar/röror, soppor, grytor.
Snacks (tex: chips), godis (tex: choklad) 
Smörgåspålägg som tex: leverpastej, mjukostar
Mjölkalbumin, Kasein, kaseinat, Vassle, vasslepulver
Laktos/mjölksocker (kan finnas rester av mjölkprotein kvar)

Tänk på att undvika vissa sötningsmedel och pencillin/vitamintabletter (innehåller laktos), läs MYCKET noggrant och undvik livsmedel med:
Mjölkprotein
Mjölkprodukter
Laktos eller mjölksocker
Torrmjölk
Kasein eller kaseinat
Vassle eller vasslepulver
Mjölkpulver
Mjölkprotein
Mjölkalbumin
Laktos eller mjölksocker

Ersätt med:
GMO-fria sojaprodukter (Tofuline, Tofu)
Risprodukter
Havreprodukter (Oatley)
Mjölkfritt margarin, smör och oljor av olika slag
Bröd bakat på olja och utan mjölkprodukter.
Smörgåspålägg (mjölkfri leverpastej, tartex, sojapålägg)
Kokosmjölk
Mjölkersättning såsom.

Laktosintolerans
Mjölksocker förstörs vid hård upphettning samt vid lagring, vilket hos många ger ökad möjlighet för att äta högpastöriserade mejeriprodukter eller vällagrad (långlagrad) ost. Även knäckebröd, vissa kaffebröd, margarin, smör, vällagrade dessertostar, smörgåspålägg (laktosfri leverpastej), yoghurt, keso, grädde eller fetaost kan gå bra men det är olika beroende på symtomgrad.

Komplettera din kost med de livsmedel som rekommenderas vid komjölksallergi samt med laktosfria produkter. De flesta tål (som ovan nämnt) lite laktos, vilket gör att även låglaktosprodukter kan fungera utmärkt som ersättning. Laktosintoleranta kan välja att tillsätta laktastabletter eller laktasenzym för att underlätta nedbrytningen i tarmen (spjälkningen). Dessa tabletter finns i hälsokosten.

Var försiktig med kvarg, gräddfil, creme fraiche, glass, kaffegrädde, fil och andra mjölkprodukter. Även smörgåspålägg, halvfabrikat, kryddor m.m. kan innehålla laktos. Läs på förpackningen och prova dig fram till den mängd som du kan hantera. Om du bjuder på mat, så är det viktigt att kontrollera om personen äter låglaktos eller laktosfritt.