Förr i tiden så var sockret vår överlevnadskälla av snabb energi och de söta smakerna förknippades med de ogiftiga växter och frukter som fanns i naturen. Dagens stora tillgång på socker ökar vårt intag, vilket ger oss sjukdomar, värk i leder, problematik då belöningssystemet aktiveras och gör oss mer eller mindre beroende av det söta.
Sockret är en daglig ingrediens i de flesta kök, vilket inte är helt orealistiskt, då vi tidigt lär oss att älska, trösta, fira och belöna med de söta smakerna.
Sockret finns i flera olika varianter, där de mest omtalade är de som tillsätts i livsmedel. Här finner du bland annat de energigivande glukos, sirap, dextrose och fruktos. I naturlig form, så som via frukt och grönt tillförs fibrer och näring men i dessa tillsatta sockerarter, så är det endast komprimerad energi som både ger onaturlig sötma och mer energi än nödvändigt. Ett exempel kan vara i mejeriprodukter såsom yoghurt, där fruktos ofta används som sötningskälla istället för att använda färsk frukt och färska bär. Det är viktigt att tänka på att fruktos är ungefär dubbelt så sött som vanligt socker och kan skapa sötsug om det är tillförs i stora mängder såsom när du dricker en juice eller äter torkad frukt
Sötningsmedel som sukralos och aspartam...
... är rena gifterna för kroppen, de aktiverar belöningssystemet på liknande vis som socker och gör oss allt mer sötsugna. Sukralosens onaturliga sammansättning av 3 kloratomer ger föroreningar i våra sjöar och vattendrag medan aspartamet är icke nedbrytbart i kroppen och därmed lagras.
Motionera med fibrer och bli en pigg, stark
Idag tillagar vi maten på ett sätt som gör den mer lättillgänglig för kroppen. Istället för hårt potatis, rårivna rotfrukter och färsk frukt, så äter vi potatis och rotmos eller äppelsylt. Denna energi får långt mycket snabbare ut i kroppen och minskar motionen för både tarmsystem och tänder. För att istället boosta med bra energi för hjärnan, så välj de varianter som är långsamma och stärkelserika som tex baljväxter, fullkornsprodukter, fiberrika livsmedel, frukt och grönt.
Även denna energi undviks i flera former av bantningskoncept, på grund av att en kolhydratfattig kost får kroppen att gå in i en förbränningsfas som ger snabb belöning på vågen. Denna fas kallas för ketonfasen och härstammar från tiden då människan inte fick tillräckligt med mat men behövde energi till att leta föda. Vår mänskliga hjärn är så pass duktig, så den startar en förbränning, baserad på låtsasenergi även kallade ketoner, som i sin tur påbörjar en fettnedbrytning.
Livsnödvändiga fetter
Vår fetthysterin bidrog till att våra produkter fylldes med socker och tillsatser och vi uteslöt det som är vår främsta och viktigaste energikälla. Redan när vi är små barn, så ammas vi med fet och kolestrolrik mjölk, som är full med skyddande enzymer. Mjölken fungerar även som en antioxidant som minskar inflammationer och virusinfektioner hos små barn. Detta visar på det viktiga aspekter med just kolestrol och fett i vår kost.
Fett är livsnödvändigt som packmaterial för våra organ, för tarmläkning, reparation av kroppens celler, tillverkning av könshormon, upptag av fettlösliga vitaminerna A, D, E och K och ingår i cellmembranet där det hjälper till att transportera näringen in till cellen. Kolestrolets egenskaper är livsviktiga för att producera gallsalter till gallan, för att D-vitamintillverkningen och för att reglera mättnad, förbränning, serotoninnivåer.