Mat är förknippat med mycket känslor som vi ofta inte reflekterar över. En del äter vid stress, en del vid nedstämdhet och en del vid upprymdhet. Vi brukar säga det att man kan "leva på kärlek" och det är faktiskt ett klokt uttryck.
Vi människor har en benägenhet att äta mycket under de perioder som vi mår dåligt och vi använder då maten som tröst och kompensation för de lyckokänslor som vi känner saknas. När vi är i ett "kärt" tillstånd strömmar de lyckoökande hormonerna till och vi kan helt enkelt hantera vår vardag utan tröstätning.
Naturligtvis måste alla människor äta mat för att överleva, men en positiv eller negativ livssyn kan till stor del påverka förhållandet till maten. Vid dålig självkänsla och utanförskap kan maten inta rollen som "vän". Denna form av matmissbruk kan endast förbättras om självförtroendet stärkas med tex: kognitiv beteendeterapi. Vi behöver en stabil tro på oss själva för att förhålla oss sunt till mycket av det livet har att ge. Ett självförtroende kan försämras ytterligare om en accelererande övervikt bidrar till mobbing och utanförskap.
Som förälder finns stora möjligheter att påverka barnets förhållandesätt till sig själv och sin egen kropp.
Råd för hur du kan stärka ditt barns självförtroende:
- Uppmuntra barnet att tidigt att våga prova nya saker och att träffa nya människor.
- Tvinga inte barnet att delta i en aktivitet (tex: fotboll, tennis, handboll) om det inte vill. Uppmuntra istället till att prova andra sporter och aktiviteter. Förhoppningsvis och med stor säkerhet finner ni något som barnet gillar.
- Vid mobbing bör åtgärd omedelbart sättas in. Som förälder kan det vara svårt att hantera en situation av detta slag. Tänk på att lärare, kurator och skolpsykolog är utbildade för att hantera denna form av frågor.
- Låt ditt barn lära känna sig själv i lika relationer genom att ta del av unga, gamla och nya bekantskaper.
- Lär barnet att säga ifrån genom att tidigt själv visa vilka gränser och regler som ska följas.
- Respektera ditt barn, så respekterar ditt barn dig och alla andra.
- Klanka inte ned på ditt barn om det inte når upp till dina förväntningar. Alla har olika förutsättningar och det du ser som självklart, kan för ditt barn vara omöjligt.
- Kom ihåg! Ett barn är en produkt av dig själv. Om du är besviken på honom/henne så är du egentligen besviken på dig själv. Låt inte detta färga barnets självförtroende.
- Ditt barn är en egen individ, med egna känslor, egna mål och egna förutsättningar. Glöm inte det och förstärk de kunskaper, förmågor och begåvningar som just ditt barn har.
Kompensation för uteblivna reaktioner
I vissa situationer kan maten kompensera de känslor som vi känner. Vi äter när vi är ledsna, när vi är glada och när vi är stressade. Många människor använder maten på ett sätt som inte är sunt, medan andra kan hantera sitt sätt att okynnesäta. Om vi alltid äter när vi är ledsna så skapar vi en ångest som kan utvecklas till ett matmissbruk.
Känslan av att få ut sina aggressioner, hantera en inombords eller yttre stress kan leda till detta tillstånd. Okunskapen och oförmåga till förändring gör att vi letar efter kompansatorer till att tillfredsställa kroppen. Detta sker ofta genom missbruk av olika slag och då kan ett förhållande till kosten vara onormalt.
Hjärnans sätt att tillfredsställa serotoninnivån
Vår hjärna är fanatstiskt duktig på att samla det den behöver och vill ha. När vi är glada och lyckliga tillverkas ett hormon som heter serotonin. Detta hormon gör att vi mår bra, trivs med oss själva och med vår omgivning. Serotoninnivån kan sjunka drastiskt när vi drabbas av depression och är stressade. Hjärnan vill och försöker på alla sätt att öka serotoninnivån.
Vid detta stadie kan att intag av lyckopiller hjälpa, men även kost stimulerar serotoninnivån till viss del. När vi äter socker som stimulerar vår serotonintillverkningocg ger oss glädjekänslor. Mer och mer socker innebär ett konstant rus av glädje och till söut kan vi inte leva utan den höga lyckokänslan. Detta förhållande till mat är direkt osunt och leder i längden till ett matmissbruk som påminner om droganvändande, rökning och alkoholism.
Om ditt barn verkar nedstämt och du misstänker att det kompenserar lyckokänslor med mat bör du kontakta en dietist eller kostrådgivare på din ort. Vanliga livsmedel som i stor mängd intas vid denna form av matmissbruk är:
- Vitt, ljust bröd
- Sockerbitar
- Bakverk, baserade på socker
- Sockerbaserade drycker så som oboy, läsk och saft
- Glass
- Choklad
- Ketchup
- Alkohol