Den typ av diabetes som ej är medfödd kallas diabetes II, åldersdiabetes.
Förr i tiden fanns orsaken till benämningen åldersdiabetes förklarat i den åldersrelaterade utvecklingen.
Diabetesformen uppkom på ålderns höst, utvecklades och tilltog av dålig kost och utebliven motion. Kunskaperna kring denna sjukdom har ökat men utvecklingen visar ändå på en lavinartad ökning av sjukdomsfall.
Förklaringen till den stora ökningen av insjuknanden är främst den sockerrika och snabbmatsbaserade kost som idag förekommer. Vi tillbringar mer tid framför tv:n och datorn istället för att röra oss och motionera. Vi träffas inte på samma som förr, utan samtalar via telefon och dator, vi beställer varor på internet och behöver knappt lämna hemmet.
Idag finns diabetes långt ned i åldrarna och ett stort ansvar vilar på föräldrarnas axlar. Det finns många måsten i dagens samhälle och den stress en förälder känner kan vara stor. Hur ska man då som stressad småbarnsförälder hantera denna form av sjukdom?
Vad är bra att tänka på och hur serverar jag en kost som leder mitt barn bort från diabetes och andra livsstilssjukdomar?
Hur uppstår diabetes?
Till att börja med krävs en snabb förklaring om vad som sker innan diabetes uppstår.
Varje gång vi äter socker i alla de former som finns (kolhydrater, socker och stärkelse) så frisätter bukspottkörteln ett hormon som heter insulin. Maten vi äter bryts ned och transporteras ut i blodet. Insulinet finns där för att ta emot sockret, för att hjälpa det lämna blodet och att ta sig in i musklerna.
När sockret lämnar blodbanan, minskar koncentrationen av sockret i blodet dvs: blodsockret sänks. När vi äter kolhydrater med fullkorn och fibrer tar denna process längre tid och sockret tillförs sakta och stabilt. Detta innebär att det kommer lite socker i taget ut i blodet. Insulinet hinner föra in sockret till musklerna innan nästa dos kommer och behöver inte tillverkas i lika stor mängd. Om vi äter mycket socker på en gång så hinner inte insulinet jobba ordentligt och är tvungen att öka i mängd för att lagra in sockret. När denna stora mängd av insulin kommer ut i blodet så sänker det blodsockret mer än vad som är bra för kroppen. Detta resulterar i lågt blodsocker.
När vi får lågt blodsocker vill vi gärna äta igen och känner oss sugna. Vi äter och blodsockret höjs och vid detta tillstånd så är kroppen tvungen att frisätta ännu mer insulin vilket resulterar i att blodsockret sänks igen.
Genom att på detta sätt höja och sänka blodsockret skapar vi en stor och onödig belastning på bukspottkörteln. Den blir sämre och sämre på att känna av hur mycket insulin som ska tillverkas. Resultatet blir en minskad sockerkänslighet som i vissa fall kan mynna ut i diabetes II. Hur gör jag då för att undvika att mitt barn hamnar i riskzonen? De viktigaste riktlinjer du som förälder kan följa är:
- Se till att ditt barn äter regelbundna måltider med frukost, 2-3 mellanmål och 2 mål lagad mat.
- Om barnet är suget eller småhungrigt så servera frukt och grönsaker.
- Mellan måltiderna ska endast den dryck som serveras vara vatten.
- Byt pasta och ris mot fullkornsalternativ. Samma gäller vitt bröd som med fördel kan bytas mot fullkornsbröd.
- Tillsätt färska bär till yoghurt, fil eller kräm som ett alternativ till sockerrika bäryoghurtar.
- Godis bör regleras till bestämda dagar tex: lördagar i form av lördagsgodis.
- Undvik läskedrycker och saft.
- Välj bort potatismos och byt mot hela kokta potatisar.
Den uteblivna motionen tillsammans med en stort intag av sockerrik kost utvecklar på sikt ett diabetestillstånd. Hur går då detta till? Motion och belastning påverkar precis som sockret en svajande insulinkurva. Regelbunden motion ökar känsligheten och gör att kroppen lättare känner av hur mycket insulin som behövs vid en måltid. Det är pga detta mycket viktigt att du som förälder uppmuntrar till motion, aktiviteter och rörelse.
Tänk på att de vinster som motionen medför uteblir eller minskar om den inte utförs regelbundet.
Hjärt- och kärlsjukdomar
Till skillnad från diabetes II så är inte hjärt och kärlsjukdomar lika förekommande i låg ålder. Du bör ha i tankarna att en förälder som tidigt lär sitt barn ett sunt tänkande, även bidrar till en förbättrad kost och motion senare i livet. De barn som vid tidig ålder lider av fetma och övervikt ökar sin risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar.
Kost som innehåller mycket härdat fett bidrar till att ådrorna korkas igen och orsakar åderförkalkning. Detta kan resultera i blodproppar och/eller hjärtinfarkt. Försök att ge ditt barn mycket av den mat som innehåller bra fetter såsom fleromättat fett och enkelmättat fett och minska på det härdade fettet.
Exempel på livsmedel som bör undvikas kan vara:
- Kemiska fetter tex: margarin
- Kakaofett, kokosfett
- Kött med synligt fett
- Pommes Frites
- Chips
- Feta bakverk
- Glass
Exempel på produkter som bör ökas i kosten är:
- Fet fisk tex: lax, makrill och tonfisk
- Smal fisk tex: torsk, alaska pollock
- Olivolja, Rapsolja eller annat vegatabiliskt fett
- Animaliska fetter
- Feta frukter som tex: avocado, banan
- Nötter av alla de slag
- Baljväxter och ärtor
- Vitt kött tex: kalkon kyckling
- Kokosolja och smör
De produkter som innehåller bra fett tillför inte bara kroppen det goda kolestrolet, utan rensar även undan och äter upp det onda kolestrolet. Tänk på att fett är livsnödvändigt och att fett aldrig ska tas bort från kosten. Det ska bytas ut från dåligt till nyttigt fett!
Sömnapné
Sömnapé är ett sjukdomstillstånd där barnets fetma orsakar andningsstillestånd under sömnen. Vid svår fetma kan detta tillstånd uppstå många gånger under nattens sömn. Orsaken till att andningen tillfälligt upphör beror på att fetman som barnet besitter hindrar luften i andningsgångarna.
Vid sömnapé sover barnet sämre, blir trött, okoncentrerad och tenderar till att äta mer eftersom det känner en brist på energi. Bästa sättet att minska sjukdomssymtomen är att vända sig till en dietist eller kostrådgivare för att med ändrade kost- och motionsvanor minska barnets vikt.
Belastningsskador
Vid svår fetma eller övervikt belastas inte bara hjärtat av den tunga vikten. Hela kroppen tar skada av att bära på stora mängder fett och områden som knän, ben, rygg och svank tar skada.
Belastningsskadorna kan bli stora och medför oförmåga att motionera och utföra rörelse. I ett stadie som medför denna form av skador bör första åtgärd vara en ändrad kost som medför en önskad viktnedgång. När belastning på hjärta och knän har minskat kan motion var ett komplement för att ytterligare närma sig en idealvikt.
För att få tips om motion vid övervikt bör en motionsrådgivare kontaktas. Tänk på att en viktnedgång ska gå sakta och helst ske under läkarkontroll för att vara hälsosam och varaktig. Även en kostrådgivare och dietist kan finnas till hjälp vid denna typ av åtgärd.
Förslag på träningsformer vid balastningsskador orsakade av övervikt kan vara:
- Simning
- Promenader
- Vattengymnastik
- Lätt cykling på motionscykel (minimal belastning)
- Studsmatta är en underskattat men ypperlig träningform
Vartefter vikten minskar och belastningen avtar så kan motionen utökas med träningsformer så som cykling, joggning, styrketräning, hopprep, gymping, fotboll, rullskridskor m.m.
Ibland kan övervikten medföra att en ovilja att vistas i träningslokaler och ge en ollustkänsla inför att visa sig i tex: baddräkt. Tänk på att naturen kan erbjuda en varierande promenad, en cykeltur, en simtur eller en joggingrunda utan krav på prestation eller utseénde.