Människan har förmåga att känna 4 smaker utöver umami som kallas den "femte och påhittade" smaken. De smaker som finns är sötma, surthet, beskhet och salt.
Dessa 4 kallas för grundsmaker och återfinns på gommen, i svalget och på tungan via våra smaklökar.
Smakerna samverkar med luktsinne och syn, detta för att skapa ett helhetsintryck av måltiden och/eller livsmedlet.
Sötman hittar du i sockerrika produkter och då som kolhydrater från frukt, bär, raffinerat socker och mjölksocker. Även sötningsmedel kan ge den söta smaken men då på ett kemiskt vis. Sötman är den smak som tilltalar oss mest p.g.a. att den påminner om de söta bröstmjölken vi ammas när vi är små samt kännetecknar ogiftiga saker i naturen till skillnad från de bittra smakerna som ofta visar på giftighet. Det är med anledning av detta som barn främst väljer söta livsmedel och att det är den smaken som aktiverar vårt belöningssystem.
Saltet består av natriumjoner och har länge fungerat som en form av konserveringsmedel. Salt från naturliga källor såsom bergsalt och havsalt är skonsamma mot kroppen och ger god smak genom sin smakförhöjande effekt. Sura livsmedel är inte gynnsamma för kroppen, då de minskar det basiska i kroppen och därmed skapar ett felaktigt PH-värde. Den beska smaken kan vara svår, främst för en barnmun som är van vid sötma. Det tar cirka 10-20 gånger för ett barn att vänja sig vid en ny bitter smak och 3-4 gånger för en vuxen person. Den bittra smaken är ofta sammankopplad med gröna grönsaker, frukter eller växter och är giftiga eller olämpliga i höga doser.
Ibland känner du smaken av blod eller metall i munnen, ofta i samband med ansträngning eller smärta eller från kopparjoner och järnsulfat. Denna smak räknas inte till grundsmakerna då den inte är förknippad med livsmedel eller mat. Samma sak gäller den strävhet som kan finnas i vissa livsmedel såsom tex omogna bananer. Smaken kommer från tanniner eller kalciumoxolat och är vanligt förekommande just i beskrivningar av frukt och grönsaker. Liknande känsla resonemang cirkulerar kring de heta råvaror som återfinns i tex thailändsk, afrikansk och mexikansk mat. De lämnar efter sig en brännande känsla i munnen från capsaicin och återfinns i peppar, wasabi, chili, cayenne, habanero m.fl. Motsatsen till dessa är den kylande och lugnande effekt som kommer från bla pepparmynta.
Kylan har en smaksänkande funktion, vilket gör att många livsmedel har mer smak om de används varma eller rumstemperade. I den auyrvediska läran förekommer endast varm dryck, även som måltidsdryck och faktum är att den kalla drycken kan ge negativ påverkan på en varm kropp som är nytränad, sommarvarm eller febrig. Effekten varierar men kall dryck behöver uppvärmning av kroppen för att den ska kunna tillgodogöra sig vätskan.
Läs mer om sötma och hur du vänjer dig vid beska smaker: Lev ett sockerfattigt liv
