Pigg, frisk och stark med enzymrik kost, god matsmältning och ökat näringsupptag!

Mag- och tarmfloran är oerhört viktig för att vi ska hålla oss friska, pigga och starka. Faktum är att god tarmflora och matsmältning alltmer sammankopplas med god hälsa, önskat näringsupptag och flertalet av kroppens viktiga funktioner. Enzymbrist, låg produktion av magsyra och en irriterad, tarmslemhinna kan således ge upphov till näringsbrister och autoimmuna sjukdomar.

God mag- och tarmhälsa är således en viktig grund för god hälsa

Enzymer sätter igång kroppens kemiska processer och finns i 1000-tals varianter i vår kropp. Metaforiskt sätt, så kan enzymer liknas vid den lilla gnista som behövs för att få en eld att brinna eller en bil att starta. Utan gnista eller glöd, slocknar elden och bilens tändning slutar fungera. På liknande sätt är enzymer våra medarbetare som sätter igång kroppens glöd och kemiska processer. Detta gör att våra enzymer är ovärderliga och livsviktiga för oss. I en kropp där cellerna har god miljö, arbetar enzymerna på ett effektivt sätt, på samma sätt som hos växter och djur, men om denna miljö försämras så påverkas även enzymerna.

Aktivera goda gener med en sund livsstil

Idag vet vi att de gener som vi har i vår cell, inte nödvändigtvis behöver aktiveras även om de finns i vårt DNA som en grundförutsättning. I cellkärnans DNA finns många olika typer av gener (genotyper), som alla väntar på att aktiveras eller inaktiveras med hjälp av fenotypernas (gentyperna + kroppens miljö) omgivningsbaserade information. Så länge din kropp skickar bra signaler till cellerna och ditt DNA så kopieras främst de gener (mRNA) som är gynnsamma för dig.

Om signalerna däremot blir mindre bra och miljön är dålig, så aktiveras de gener som skadar dig, och DNA-kopian (mRNA) ger order till cellen att tillverka fler dåliga och skadliga celler. Ett exempel på detta är den insulinfrisättning som sker när du äter socker. Sockertoppen kan medföra att generna som skyddar oss stängs av under två veckors tid, vilket medför att de icke-skyddande generna dominerar. Med andra ord, så innebär det att om du äter stora mängder socker minst varannan vecka, så ökar sjukdomsrisken oerhört mycket.

Enkelt sammanfattat, så sänder du signaler till generna varje gång du äter något. Bra mat stimulerar bra gener och dålig mat stimulerar dåliga gener. Generna är desamma oavsett maten, men du kan själv påverka de olika genuttryck som börjar kopieras i cellen. Denna kunskap visar återigen på vikten av god kosthållning, då redan som vid fosterstadiet och som en kontinuerlig vana genom livet.  

Enzymernas funktioner i kroppen

Enzymerna används i kroppen för befruktning, för att laga trasigt DNA, för att bryta ner maten vi äter och de fungerar genom att sätta igång processer i samarbete, i samarbete med näringsämnen som du tillför kroppen via kosten. Metaboliska enzymer hjälper till att skapa nya celler, medan våra matsmälningsenzymer arbetar i mag- och tarmkanalen. Den tredje enzymgruppen är de matenzymer som finns i rå, okokt föda och som också har en tendens att förstöras vid upphettning. Matenzymer i din råvara kan exempelvis vara bromelain (ananas), papain (papaya), amylas, fytas, pektinas, lipas samt det essentiella enzymet cellulas.

Minskad näring i maten, urlakade odlingsmarken och upphettning

Idag har näringen minskat drastiskt i den mat vi äter, främst på grund av att grönsaker och frukt  odlas genom kortare odlingstider, på urlakade marker och med miljögifter och GMO som mer regel än undantag. Näringsbristerna visar sig genom att råvarorna smakar mindre, känns mer vattniga och GMO ger ett fabricerat utseende, långa hållbarheter, hårdare skal, mindre kärnhus m.m. medan miljögifter ger konstiga och kemiska smaker.

Köttet vi äter kommer från te x: kyckling, fisk och kor som äter proteinrik föda såsom sojaprotein istället för det gräs, de frön, alger och den naturliga föda som de är avsedda att äta. Utöver detta, så hettas maten upp oerhört hårt, både genom sterilisering för hållbarhet, minskad bakterierisk, för industriell tillagning och när du lagar din mat hemma.  En viktig aspekt i detta är att proteiner kan förändra sin struktur vid upphettning, vilket kan medföra att enzymerna inte känner igen dem och inte heller kan medverka till nedbrytning. Detta sker bland annat i den mjölk som är högpastöriserad.

Matenzymer, frukt och grönt

Matenzymerna i våra råvaror dör vid en temperatur på cirka 47-50 grader, vilket gör att upphettad mat, kan räknas som död mat som är helt fri från enzymernas liv. Levande föda är motsatsen, där alla enzymerna istället tas omhand genom tillagningens låga temperaturer. Stora delar av enzymerna i frukt och grönt är till för grönsakens eller fruktens egen tillväxt, men de hjälper även till vid vår matsmältningsprocess. A och O för god matsmältning är att du har rätt PH-värde i kroppen, att du äter när du är hungrig, tuggar ordentligt och ser till att ta omhand hela din transportväg genom kroppen.

Enzymer och PH

Enzymerna är PH-beroende, vilket innebär att de aktiveras när de är i rätt PH-värde, vilket också är en förutsättning för att vi inte skall ätas upp eller frätas sönder inifrån. Ett exempel på detta är att magens tarmslemhinna slutar frisätta enzymer i magen, när vårt PH-värde blir surare än PH3. Om detta inte skulle ske, skulle vi frätas sönder av det låga PH (PH 0.8) som finns i magsäckens saltsyra.

De flesta enzymer tål PH 2-9 vilket innebär att de inte förstörs av magens sura miljö, utan ligger vilande till dess att miljön har det ultimata PH som behövs för att utföra den avsedda uppgiften. Ett exempel på detta är pepsinogen som frisätts från huvudcellerna (chiefcellerna). Pepsinogen är ett förstadie till enzymet pepsin som aktiveras av magsaftens sura PH, för att fungera nedbrytande för matens proteiner. Ett annat exempel är trypsinogen, ett förstadie till det proteinspjälkande enzymet trypsin, som frisätts från bukspottkörteln via bukspottet.

I tolvfingertarmen utsöndras enzymet enterokinase som i sin tur bryter ned trypsinogen till det aktiva enzymet trypsin. Stora delar av kroppens enzymproduktion sker i bukspottkörteln (pankreas), där också bikarbonajoner hjälper till och stabiliserar PH-värdet. Flera av våra produktioner är näringsberoende som exempelvis gastrin-frisättningen från G-cellerna, som kräver kalcium (CA2+) och ECL-celler som producerar histamin. 

Kolhydratspjälkande enzymer – Amylas och ptyalin

Maten vi äter spjälkas främst av amylas (kolhydrater), pepsin (protein) och lipas (fett). En av våra viktigaste enzymer är amylas, som finns i saliven (då som ptyalin)och som påbörjar spjälkningen (sönderdelningen) av matens kolhydrater (sockerarter). När då tuggar så blandas maten med amylas och saliv för att bli en sväljbar massa. Denna process sänder signaler ut i kroppen, som svarar genom att förbereda för matsmältningen, med bland annat produktion av magsaft och enzymer.

Amylas frisätts från öronspottkörteln, undertungsspottkörteln och underkäksspottkörteln och kan påverkas om du lider av muntorrhet, sjukdom eller har dålig aptit. Mat som du tycker om kommer sannolikt att öka produktionen av saliv och amylas, vilket är gynnsamt för god matsmältning. Även lukter och tanken på en viss rätt kan skapa denna effekt. Att äta mat som inte luktar lockande och/eller som äts på stående fot kan passa som en engångshändelse, men bör inte bli en vana eftersom det försämrar matsmältningen. Samma sak gäller tuggummi eller halstabletter, som du tuggar och aktiverar matsmältningssystemet med, detta utan att det sedan kommer mat till det väntade matsmältningssystemet.

PH-värdet i munnen bör ligga på mellan 6-7 i PH för att sedan minska i magsäcken, där det bör ligga mellan PH 2-3. Amylas produceras även av bukspottkörteln (pankreas) och av tarmslemhinnans epitelceller. Utan god tarmflora så kan alltså nedbrytningen påverkas och försämras i kolhydraternas slutliga nedbrytning. Enzymbrist till kolhydratspjälkning kan ge kramper och gasbildning i magen, följt av diarre, förstoppning och överkänslighet mot socker och mjölksocker. Tillför amylasenzym eller laktasenzym (för mjölksockret) så klarar du kolhydratspjälkningen på ett bättre sätt. 

Spjälkning av proteiner med proteolytiska enzymer

I magsäcken utsöndras magsyra (HCL = väteklorid) från parietalcellerna. Magsyran består av mineraler (elektrolyter), saltsyra (med PH 0.8), pepsin för proteinnedbrytning, intrinsic factor som hjälper till med upptag av Vitamin B12 samt vanligt kroppsvatten. Saltsyran är oerhört sur och när PH-värdet i magen blir surare än PH 3, så avslutas tillverkningen för att inte skador skall uppstå på magsäckens slemhinnor.

Protonpumpshämmare

Vid matsmältningsproblem så medicinerar vi ofta med losec eller nexium, som är protonpumpshämmare, dvs hämmare av magsyreproduktionen. Om du har ett magsår, så kan detta självklart kännas underlättande eftersom saltsyrans frätande effekt kan ge smärta , obehag och blödning. Dock, så beror de flesta magproblem på underproduktion av saltsyra som gör att maten idisslas (åker upp och ner), snarare än på en överproduktion. Medicinering med protonpumpshämmare kan alltså påverka matsmältningen på ett oerhört negativt sätt. Det är dessutom noga angivet i medicinernas bipacksedel, att dessa protonpumpshämmare endast bör användas en kort tid (2 veckor och allra högst 1 månad).

I förlängningen kan en hämmad saltsyreproduktion påverka matsmältningen på ett katastrofalt sätt, då det försämrar spjälkningen, enzymtillförseln och därmed också näringsupptaget. Det är således bättre att ge tillskott av enzymer en tid, för att få igång kroppens egen enzymproduktion och på ett naturligt sätt minska matsmältningsproblematiken. Det bör även påpekas att magsyran hjälper kroppen att ta död på bakterier i den mat vi äter samt aktiverar pepsin så att det kan bryta ner matens proteiner. Detta innebär att medicinering med protonpumpshämmande medicin, ger ökad risk för mikrober, såsom svamp, virus, parasiter eller bakterier. Du minskar även din förmåga att bryta ner de proteiner som sedan i sin tur fungerar som byggmaterial till kroppens muskelvävnad och som behövs för tillverkning av enzymer.

Veckorna efter en avslutad kur med protonpumpshämmare, så upplever du sannolikt en markant försämring eftersom magsyran är så låg, så maten inte bryts ner som den ska. Detta återhämtar sig om du har tålamod och inväntar kroppens egna produktion av enzymer men kan ta upp till 8-9 veckor eftersom kroppen bara tillverkar den mängd enzym som den behöver och behöver ställa om sig. Om du får ont i magen av enzymtillskotten, så kan det bero på att du har magsår, magkatarr, har ätit kortison som irriterar slemhinnorna eller acetylsalicylsyra. Alla dessa bidrar till irriterade slemhinnor som kan reagera på enzymerna och den ökade produktionen av magsaft som de tillför.
 
Proteinnedbrytning och proteolytiska enzym

Protein bryts ner av flera enzymer såsom pepsin som finns i magen, kymotrypsin (från bukspottkörteln), trypsin och proteas. Dessa enzymer har en inflammationshämmande effekt, verkar blodförtunnande och fungerar som utrensande, då de kan lösa upp de immunkomplex som i många fall slaggar igen våra kroppar. 

Proteolytiska enzymer hjälper kroppen att identifiera ogynnsamma cellväxter och är därmed oerhört viktiga för god hälsa. Om du inte klarar att äta kött och mår illa av tanken på en köttrik måltid, så beror det sannolikt på att du har försämrad spjälkning av matens proteiner, då enzymet pepsin behövs för att lösa upp kollagenstrukturen i köttet. Proteinets nedbrytning påbörjas i magsäcken och fortsätter att brytas ner i tarmen, på samma sätt som matens kolhydrater.

Näringsupptag i tarmen och uppbasning med galla och bikarbonatjoner

När magsäckens PH ligger vid PH 3 och parietalcellerna slutar producera magsyra, så portioneras maten ut pö om pö till tolvfingertarmen, via en liten klaff som öppnar och stänger vägen till tunntarmen. Detta styrs av flera olika saker, exempelvis av matens fettinnehåll, vilket ofta lyfts fram i flera viktminskningsprogram.

När maten har passerat ut i tolvfingertarmen, höjs PH-värdet i matmassan, med hjälp av galla (PH 7-8), bikarbonatjoner och matsmältningsenzymer som frisätts från bukspottkörteln (läs mer om galla nedan).  När maten har erhållit ökat PH, så passerar det vidare för att tarmen skall suga upp näringen, och en ny portion med sur matmassa portioneras ut i tolvfingertarmen för att basas upp. Detta fungerar alltså nästan som en sluss, där lite mat tas omhand i taget, till dess att all mat i magsäcken är slut.

Vid låg produktion av magsyra och dålig matsmältning, så portioneras inte maten ut i rätt mängd och takt, vilket gör att maten kommer ut i tarmen i stora bitar. Detta försvårar matsmältningen oerhört, eftersom maten behöver brytas ner i minsta möjliga beståndsdelar, för att näring och energi skall finnas tillgänglig för upptag. Även andra delar av kroppen påverkas av bra eller mindre bra matsmältning, såsom astma eller luftrörsproblematik. Vagusnerven håller samman mage och lungor, vilket påpekas inom kinesisk medicin, då i samband med mjältens funktioner och dess positiva inverkan på immunförsvar och lungproblematik. Enzymer kan även förbättra pollenallergier och andra former av allergiska reaktioner, då med proteasenzymer i samarbete med antioxidanten quercetin.

Lipidenzymer och galla för fettets nedbrytning

Fettet du äter bryts ner av enzymet lipas, som produceras i liten mängd i munnen, i magsäcken, men framförallt i bukspottkörteln. Lipiderna (fettet) bryts ner av gallan som tillverkats i levern och som frisätts från gallblåsan, via gallgången och består av gallsalter, lecitin, oorganiska salter och kolesterol. Galla för ut gifter (toxiner) ur kroppen, spjälkar fettet i maten eller återanvänds via absorbtion i tarmen.  Vid försämrad spjälkning av fett, så kan det bildas kolesterolklumpar i gallgångarna eller i gallan, vilket innebär diagnosen gallsten, som kan vara oerhört smärtsamt samt försämra gallproduktionen.

Stopp i gallgångarna kan också medföra att mindre galla kommer ut i tarmen. Detta märker du främst genom att förmågan att bryta ner fett försämras, att du mår illa av fet mat, smakar illa i munnen på morgonen och/eller kräks samt känner smärta strax under höger revben.

Höga triglyceridvärden och fettspjälkning

Lipidenzymerna bryter ner en glycerid till en monoglycerid och två fria fettsyror, vilket innebär att fettet kan tas av upp och användas i kroppen. Om detta inte sker så transporteras fettet genom kroppens matsmältningssystem som triglycerider som inte kan tas upp av tarmslemhinnan. Triglycerider kan även gå ut i blodet och höjer då blodets triglyceridnivåer, vilka ofta uppmärksammas vid test på fettmetabolismen, vid mätning av kolesterolnivåer samt vid hjärt- och kärlproblematik.

När du äter fet mat, så ökar gallsaften, vilket minskar kolesterolhalterna i blodet, eftersom kolesterol används till gallsalt. Om dessa fetter går att spjälka och är bra, visar sig till stor del på blodets triglyceridnivåer. Symtom på lipidenzymbrist visar sig främst genom illamående vid intag av fet mat, att du får ont i magen, får höga blodfettvärden samt problem med hjärta och kärl. Vid bortopererad galla, tål du mindre fett, vilket beror på minskad galltillförsel. Tänk på att gallan fortfarande tillverkas i levern, vilket kan ge gallklumpar i levergångarna.

För att balansera produktion av galla samt öka spjälkningen, så kan lipidenzymer tillföras. De löser upp de kolesterolklumpar som blockerar gallgångarna och spjälkar glyceriderna så att de kan tas upp av kroppen. Lipidenzymer bör tas mellan måltiderna om de skall verka på gallan, eftersom de skall aktiveras först i tarmen och ej spjälkas med maten.  För spjälkning av en specifik måltid, så tas enzymerna tillsammans med maten och vid stora problem, kan de tas både till måltiderna och mellan dem.

Östrogenernas påverkan på gallan

Stopp i gallflödet kan även bero på kvinnans östrogen som blockerar och därmed ger förstoppning, medan mannen istället har en lös mage beroende på större gallproduktion. Samma sak sker vid östrogenbehandling, från P-piller, p-stav eller hormontillförsel från xenoöstrogener eller liknande.  Vid låg funktion i sköldkörteln, så kan fas 1 och fas 2 av gallproduktionen vara låga, vilket ger brist på gallsalter. Sannolikt, så kan detta åtgärdas med enzymer, då det beror på brist på taurin och glycin eller för höga niver av östrogen.  Gallstenar kan lösas upp med rätt dos av lecitin, B6 och magnesium som verkar avslappnande eller med enzymer.

Näringsupptaget i tarmen

När maten sedan kommer ner i tunntarmen, så produceras enzymer från tarmslemhinnans ytceller, som används till sista delen av kolhydraternas och proteinernas nedbrytning. I tunntarmen sker också det största upptaget av vår näring, vilket återigen lyfter vikten av att maten är färdigsmält när den passerar genom denna del av matsmältningssystemet. Näringen tas upp på olika ställen i tarmen, och exempelvis B12 tas upp långt ner i tarmen, vilket kan medföra B12-brister om denna del är skadad eller inflammerad (läs nedan om tarmsjukdomar) 

Sänk högt kolesterol med ökat fibrerintag

Höga kolesterolhalter beror främst på högt sockerintag och därmed ett högt blodsocker. Vid höga blodsockernivåer ökar insulinfrisättningen från bukspottkörteln och samtidigt även mängden av ”mindre bra” kolesterol i blodet. Detta innebär att lägre sockerintag, också medför lägre halter av skadligt kolesterol i blodet. Om du har höga nivåer av LDL, så kan detta sannolikt förbättras genom minskat intag av socker, tillsammans med ett ökat intag av (HDL). Kolesterolnivåerna kan minskas med ökat fiberintag, eftersom fibrer binder gallsalter och kolesterol. Dessutom så används kolesterol till gallsalter, så halterna minskar drastiskt i blodet, när de istället används till att bilda gallsalt.

Fet mat, tillsammans med galla har en utrensande funktion i kroppen, då gallan för ut toxinerna och fetterna binder gifterna. Däremot, så kan toxiner bindas i kroppens fettceller och sitta fast i kroppsfettet om kroppen bär på en övervikt.

Njurproblem och stort proteinintag

Stort proteinintag kan skapa njurproblem, då proteinerna belastar njurarna vid nedbrytningsprocessen. Utöka ditt intag av proteinspjälkande enzymer och minska på proteinintaget till en rekommenderad nivå, särskilt om du är trött och får njurproblem av stort proteinintag.

Högt proteinintag ökar dessutom PH-värdet i tarmen, vilket ger större risk för förruttnelseprocesser och bakteriehärdar. Högt intag av protein kan därför leda till tarmproblematik och tarminflammation om inte detta kombineras med antioxidativa grönsaker, god mängd fett och långsamma kolhydrater och fibrer.

Matsmältningsenzymer, lektiner och naturliga vegetabilier

Enzymer är renande, utrensande, vitaliserande och stärkande. Flera växter har gott om enzymer, såsom Ananas och papaya. Anledningen till detta är att tex enzymet bromelain fungerar som ett skydd mot skadeinsekter för ananasen. Detta gör ananasenzymer till perfekta tillskott av naturliga enzymer, vilket ofta används inom kosttillskott. Det bör dock påpekas att många människor kan få autoimmuna reaktioner mot ananas, vilket oftast beror på ananasens stora innehåll av lektiner (protein som binder 2 kolhydrater).

Lektiner finns i mjölk, nötter, sparris, okokta morötter m.m., kan irritera kroppens slemhinnor och avlägsnas enkelt genom blötläggning, lätt kokning eller wokning (lektiner släpper från råvaran vid blötläggning eller kokning, för att istället dra sig till vattnet). Många som har en nötintolerans, kan undersöka denna möjlighet, då det sannolikt kan vara lektiner eller miljögifter som irriterar slemhinnorna, snarare än själva nöten. Tål du nötter som varit i ugnen, som tillagats på andra sätt eller en kokt morot eller potatis men inte de som är råa? Då finns det stor anledning att undersöka om din intolerans gäller lektiner.

Papain är ett annat alternativ som smälter protein och som är naturligt förekommande i papaya. Papayans kärnor kan dessutom användas mot parasiter, då de har en fantastisk förmåga att stå emot parasiter. Egenskapen återfinns i flertalet andra frön, såsom grapefrukten, eftersom de behöver denna förmåga för att stå emot jordens parasiter.

Kosttillskott med enzymer och mineralkomplex

Kosttillskott med matsmältningsenzymer kan behövas om du upplever gallbesvär (brist på lipidenzymer) eller gasbildning, har sura uppstötningar, avföringsproblem, bristfälligt näringsupptag eller är trött och har lätt till sjukdom. Komplettera alltid dina enzymer med ett mineralkomplex och en sund, varierad kost. Proteolytiska enzymer kan passa vid stort intag av protein, njurproblem, mikrobproblematik, inflammationer, allergier eller infektioner. Brist på kolhydratspjälkande enzymer kan ge intolerans mot mjölksocker (laktosintolerans) och kan ersättas med laktasenzymer.
 
Ålderdom, matsmältning och enzymer

Enzymmängden och dess funktioner i kroppen kan nästintill liknas med en parameter på hälsostatus, då god enzymfunktion avtar och blir sämre med ålder och vid sjukdom. Vätejonkoncentrationen i magsyran är 300.000.000 miljoner gånger högre än i blodet, vilket kräver mycket energi som inte finns i samma utsträckning vid ökad ålder eller vid sjukdom. Detta medför att parietalcellernas funktion minskar förklarar även det minskade upptaget av vitamin B12. Detta är sannolikt en förklaring till kroppens försämrade B12-upptag vid ålderdom, glutenintolerans och vid dålig matsmältning. 

God aptit hos sjuka och äldre beror främst på bra matsmältning, en god enzymnivå och produktion av magsyra. Motsatsen, med dålig aptit och svårigheter att äta, grundar sig ofta i för låg produktion av magsyra och för lite enzymer till matspjälkningen. Vid sjukdom eller ålderdom, så är det extra viktigt att maten är näringstät, vacker, smakrik och färggrann. Servera gärna den mat som personen älskar att äta, då matvägran även kan kopplas samman med försämrat, påverkat luktsinne, smaksinne och/eller med tugg- och matsmältningsproblem. Det är alltid lättare att känna lust inför den rätt som tilltalar öga och tanken, än den mat som känns mindre intressant. 

Rekommendationer för enzymtillskott

Kosttillskott kan och bör aldrig ersätta en god kost och sund livsstil, men kan vara fantastisk för att stärka funktioner i matsmältning och cellfunktionen under en viss tid. Enzymer är till för att stärka matsmältningen och bör tillföras i samband med måltiden, medan enzymer som har andra kroppsliga funktioner, istället bör tillföras mellan måltiderna. 

Enzymer kan tillföras vid sjukdom, såsom cancer, då för att lösa upp cancercellernas skyddshölje som de byggt upp för att skydda sig mot vårt immunförsvar. Enzymmängden behöver vara i hög dos för att verka i sådana sammanhang, och detta bör ske i samråd med näringsterapeut och med tillförlitliga proteolytiska enzymer. Enzymer kan ha god effekt vid ADHA då ADHD ofta förknippat med födoämnesintolerans, näringsbrister och ett stort intag av socker. 

Aktivera matsmältningen med bitterörter, fermenterad mat eller mjölksyrade grönsaker

Bittra smaker triggar igång saltsyreproduktionen och påverkar således matsmältningen på ett positivt sätt. Bitterörter är oerhört effektiva för att aktivera vår matsmältningsapparat och har används långt tillbaka i tiden. Exempel på dessa kulturella inslag är den beska aperitifen, den lite sötare digestifen, att tugga på fänkålskärnor, beska salladsblad eller såsom i midsommartider, att ta en nubbe med beska droppar. 

Drick gärna lite ljummet vatten till din mat, eftersom det aktiverar enzymerna, men skölj aldrig ner maten med mycket vätska, eftersom det snarare späder ur maten och gör att den passerar snabbare genom kroppen. Tänk dock på att temperatur är viktig, och att för kall eller varm dryck kan påverka enzymernas förmåga, på samma sätt som PH.

Älggräs, maskros eller det klassiska citronvatten som jag så ofta tipsar om, går också utmärkt. Pressa 1 citron i 2-3 dl ljummet, kokt vatten och drick 20 minuter innan måltiden för att erhålla god effekt. Om du vill rensa systemet, så börjar du morgonen med ett glas färskpressad apelsinjuice, 1 pressad citron och 1 msk kallpressad olivolja som du dricker på fastnande mage.

Fermenterad mat är också gynnsamt för matsmältningen och är oerhört enzymtät, vilket gör den till en enkel och effektiv möjlighet matsmältningsproblem och som förebyggande åtgärd genom naturlig kosthållning.  (Länk till recept på mjölksyrade grönsaker och fermentering, finner du längst ner i artikeln)

Enzymer, autoimmuna sjukdomar och läckande tarm   

Vid läckande tarm, så har små, små hål bildats i din tarmslemhinna, där halvsmält mat kan passera, och ställa till bekymmer ute i kroppen. Den halvsmälta maten triggar immunsystemet vilket skapar autoimmuna reaktioner, såsom eksem, psoriasis, fibromyalgi, ledproblem samt flertalet autoimmuna nervsjukdomar. I själva verket så uppstår dessa problem när det kommer ut skräp i blodet, som inte kroppen kan bryta ner och som därmed slaggar igen vårt inre system.

Enzymtillskott har förmågan att bryta upp dessa immunkomplex (antigen + antikropp) som slaggar igen systemet och därmed minska påverkan via autoimmun reaktioner. Läckande tarm kan uppstå efter en antibiotikakur, då tarmfloran ej har återställts efteråt och/eller vid candidatillväxt. Även inflammationer, infektioner, irritation vid glutenintolerans och vetegluten (gliadin) kan öppna upp och orsaka små hål i slemhinnan.

I tarmen bör goda bakterier dominera och allt för högt PH-värde kan bidra till bakteriehärdar och svamp. Avföringen luktar ofta lite sött om PH-värdet ligger för högt, och du mäter det enkelt med hjälp av en PH-sticka (lackmuspapper). Högt PH i tarmen kan även skapa en förruttnelseprocess, som bildar ammoniak och ger dålig tarmflora. 

Enzymer och IBS

Enzymtillskott kan även hjälpa dig som har IBS och har mindre lätt att bryta ner råa grönsaker. Tänk gärna på att woka eller ångkoka grönsakerna lätt, så att din matsmältningsförmåga förbättras samt för att minska innehållet av irriterande lektiner. 

Allergi och öronbarn

Öronsjukdomar kan sammankopplas med magen och tarmens nedbrytning, eftersom irriterade slemhinnor även innebär igensvullnade gallgångar och örongångar. Det finns alltså stora anledningar till att undersöka mjölkallergi om ett barn har problem med infektioner eller öronåkommor. På samma sätt kan allergiska reaktioner minska tillförseln av galla på grund av de uppsvullnade gallgångarna. 

Glutenintolerans och enzymer

Gliadin i vete är ett glukoprotein, vilket innebär att det är en kombination av protein och kolhydrater. För att spjälka gliadin så behövs således enzymer för både protein- och kolhydratspjälkning, vilket kan försvåra nedbrytningen. B12-brister är vanliga hos människor med glutenöverkänslighet och/eller tarmsjukdomen crohns, detta främst eftersom upptaget av B12 sker långt ner i tunntarmen, där dessa inflammationer oftast uppstår. Brist på B12 och folsyra kan i sin tur orsaka depression.
 
Glutenintolerans kan trigga igång laktosintolerans på grund av irriterade slemhinnorna. Även hög fysisk aktivitet, alkoholintag, infektioner m.m. kan förvärra allergiska reaktioner och överkänslighet medan motion och antikroppsbildande, tillsammans med god sömn, återhämtning och sund kost kan påverka i positiv riktning.
  
Nedsatt bukspottkörtelfunktion och enzymproduktion

För att ersätta bukspottkörtelns enzymtillverkande funktioner, så tillsätts ofta pankreasenzym, som förbättrar utsöndring av essentiella enzymer. För matsmältningsenzym, så kan bitterörter tillsammans med magnesium vara lämpligt, eftersom magnesium har en avslappnande effekt.

Följ länkarna nedan för att läsa mer om enzymer, läckande tarm, hormoner, fermentering m.m.:

Recept på mjölksyrade grönsaker:

Mjölksyrade grönsaker

Fermentering och positiva effekter med fermenterad mat:
Fermentering
Fermentering och jäsning

Läckande tarm och candida:
Proteinintolerans, Candida och Lektiner 
Läckande tarm
7 steg till harmonisk tarmhälsa!
Autoimmuna sjukdomar och tarmbakterier 
 
Glutenintolerans:
Glutenintolerans

Laktosintolerans:
Laktosintolerans och mjölkproteinallergi

Sköldkörtelproblematik och enzymer:
Näringsbrist vid hyperthyreos och hypothyreos

Hormontillverkning och enzymer:
Friska Barn

Pollenallergi och enzymer:
Motverka pollenallergi med enzymer och antioxidanter!
Proteasenzymer och antioxidanten quercetin

Medicin och kroppens funktioner
Friska Barn

Källor och hänvisningar:
Friska Barn
Näringscenter
Holistic
Alphaplus